Jag vill inledningsvis säga att den här krönikan inte handlar om hur vi ska göra kristianstadsborna kriminella. Bara så att det är fullkomligt klart. Den ska istället handla om hur staden har växt och utvecklats under den tid jag har bott här, vilket är i runda slängar femton år.
Det var Kärleken som tog mig hit när jag drog upp mina bopålar från Stockholms innerstad, vilket jag aldrig har ångrat. Jag älskar verkligen att bo här och har fått massor av roliga, begåvade och galna vänner. Ni slår stockholmarna med hästlängder, bara så att ni vet det!
Eller som en god vän uttryckte saken: ”När man ska bjuda stockholmare på middag så får man räkna med en flaska vin per person. I Skåne måste man beräkna två flaskor”. Egentligen behöver man inte säga mer.
Men – på flera andra områden var det i början en del som absolut kunde förbättras. Ta livsmedelsbutikerna till exempel. Jag kan tänka mig att många av er inte ens minns det längre men utbudet av spännande och annorlunda varor var praktiskt taget obefintligt i Kristianstad. Jag var så frustrerad att jag till och med la en lapp, där jag ondgjorde mig över detta, i den brevlåda som fanns uppsatt på ICA Maxi.
Det var det ena. Sedan var det ju det där med biograferna. Jag älskar att gå på bio och en av mina favoritbiografer i Stockholm är den som ligger vid Hötorget. Där finns fjorton salonger och jag kom vid något tillfälle på att det räckte med att köpa biljett till en film. När den var slut kunde man elegant planka in i en annan salong och titta på nästa film! Förbjudet? Självklart. Men ååhh, så spännande.
Hur som helst – den här lilla ”egenheten” fick ett abrupt slut när jag flyttade till Kristianstad med sin ganska lilla biograf och lika bra var väl det. Förr eller senare hade jag väl åkt fast och det hade ju varit hur pinsamt som helst.
Tillbaka till nutid. Nyligen hade jag ett möte med en person som i sin tur hade haft ett möte med en kille från Helsingborg. Helsingborgaren hade inte varit här på några år och han var fullkomligt chockad. ”Vilken otroligt häftig stad Kristianstad är”, utbrast han. ”Vad f-n är det som har hänt här?”
Det vore alldeles för enkelt att bara rycka på axlarna och säga ”Arenan, Galleria Boulevard och Rådhuset”. Det skulle inte ens räcka om man lade till IFK Kristianstad och 400-års jubiléet. För det är faktiskt något större som händer. För mig som kommer utifrån känns det tydligt – det ligger något nytt i luften. Folk verkar plötsligt överlag väldigt stolta över att bo här.
Kristianstad har helt enkelt blivit en större stad och ovan nämnda saker är så klart var och en för sig en bidragande orsak. För mig är definitionen av en större stad att man har ett biopalats med många olika salonger. Nu börjar ni förstå vart jag vill komma, eller hur?
För att – det är precis det vi har fått nu! Och jag bara säger det. Jag menar återigen inte att detta är en uppmaning till folk att börja planka in på bio. Men det är ett tecken på att Kristianstad har börjat klättra uppåt. Bara för att det – hypotetiskt – skulle vara möjligt.
Åsa Scharin