Bakom succéserien Den svenska länken som streamas på Netflix står filmregissören Thérèse Ahlbeck. Hon är uppväxt i Kristianstad och visste redan som barn att hon ville jobba med film.
Gösta Engzell är en okänd person i svensk historia som gjorde hjältedåd genom att han hittade sätt att rädda judar undan koncentrationsläger under andra världskriget. Han är den första personen i världen som genom en statlig tjänst började rädda judar. Genom den nya succéfilmen Den svenska länken blir hans insats känd tack vare filmregissören Thérèse Ahlbeck.
– För många år sedan hittade min före detta man, Marcus Olsson, en tidningsartikel om Dag Hammarsköld och då nämndes Gösta Engzell litegrann i den. Vi ville då göra en film om Dag Hammarsköld, men det gjordes ju sen av andra. Under pandemin började jag och Marcus fördjupa oss i Gösta Engzells historia. Marcus är intresserad av historia och jag av historier och på den vägen är det, säger Thérèse.
Marcus kom över en avhandling om Gösta som en amerikansk forskare vid namn Paul A Levine har gjort. Ett stort arbete med att försöka få fram information om Gösta började.
– Vi pratade med Paul som hade förväntat sig att finna massor av information i Sverige men fann till sin förvåning nästan ingenting skrivet om Gösta. En av anledningarna kan vara att Gösta själv aldrig pratade om det efter kriget. Vi träffade också Göstas son Göran Engzell. Han kunde berätta mycket om personerna runt Göstas jobb som varit mycket användbart för karaktärerna i filmen, säger Thérèse.
Så fort det kom fram att någon karaktär hade anknytning till Skåne så fick den personen prata skånska i filmen.
- En film gör ju alltid en tolkning och allt är inte exakt som det var men här är även de händelser som verkar konstiga eller osannolika sant, säger Thérèse.
Gösta spelas av Henrik Dorsin. Flera kända skådespelare medverkar som bland annat Sissela Benn, Marianne Mörck, Jonas Karlsson, Jonas Malmsjö och Johan Glans.
- Jag är jätteglad för alla skådespelarna och teamet runt om. Jag älskar inspelningsarbetet med allt runt skådespelarna, ljud och ljus. Det är en blandning av teknik, konst och psykologi som man ska jobba med som filmregissör.
Tonen i filmen är humoristisk på många ställen. - Det känns som en lättnad att publiken uppskattar tonen i filmen. Många undrade om man kan göra en sådan film med lite humor i och det kan man. Vi behöver ibland se på oss med en varm ton och en förlåtande humor, säger Thérèse.
Sedan den 6 februari kan man streama Den svenska länken på Netflix. - Det är fortfarande en overklig känsla att se att den finns på Netflix idag. Jag känner tacksamhet, säger Thérèse.
Vägen dit har varit krokig. Thérèse är uppvuxen i Kristianstad och har velat jobba med film så länge hon kan minnas.
- På frågan vad man vill bli när man blir stor så svarade jag när jag var liten filmregissör trots att jag inte riktigt förstod vad en sådan gör, säger Thérèse.
Hon gick högstadiet på Norretullskolan och samtidigt gick hon på amatörteater i Kristianstad på fritiden.
– Jag är tacksam över att ha vuxit upp i Kristianstad. Där har det alltid funnits en atmosfär där kultur och konst är viktigt. Min mamma jobbade på turistbyrån och var mycket intresserad av kultur och morfar spelade med i militärmusiken, säger Thérèse.
Efter studenten gick flytten till Lund för att läsa på universitetet. Det blev över tre års studier i konstvetenskap och sedan blev det journalistutbildning vid Skurups folkhögskola. Det ledde till jobb på radio i Karlskrona. Drömmen om att jobba med film levde kvar och det ledde till att Thérèse flyttade och gick en yrkesutbildning inom manusskrivande på IHTV i Göteborg och så småningom sökte hon in till Stockholms Dramatiska Högskola där hon läste filmregi.
– Vägen till den utbildningen tog över tio år men där föll allt på plats, säger Thérèse.
När hon hade gått ut den utbildningen så var det inte bara att sätta igång och göra film. Det är projekt på flera år där det ska sökas pengar för finansiering.
– Under pandemin hade jag fem filmprojekt igång. 2021 gjorde vi ett pilotprojekt av det som skulle bli Den svenska länken, säger Thérèse och fortsätter;
– Först var den tänkt som en biofilm och var klar för det men när Netflix såg den ville de ha den. Den kan ju då istället ses av människor i nästan 200 länder jämfört med den svenska biopubliken så det var lätt att säga ja till, säger hon.
Hon har fler filmprojekt på gång.
– Mitt drömprojekt är en historia som jag har jobbat med väldigt länge och som utspelar sig i Kristianstad 1927. Den har också temat av David som slåss mot Goliat som Den svenska länken har. Jag gillar det här att den lilla människan kan förändra, säger Thérèse.
Kristianstad finns med henne i tankarna i mycket. Hon åker till hemstaden ibland och besöker familjen, går på stan, fikar, besöker Regionmuseet och Naturum.
– Jag är lokalpatriotisk av mig. När jag började på Stockholms Dramatiska Högskola så skulle man stå på en scen och presentera sig. Då hade jag en tröja det stod Kristianstad på och när man skulle säga vad man kom ifrån så höll jag upp koftan och visade t-shirten stolt. Det var lite som kusinen från landet, säger Thérèse med ett skratt.
Kulturlivet i Kristianstad och alla runt Thérèse Ahlbeck har format henne till den hon är idag. Med Den svenska länken har hon nått ut till en bred publik och Gösta Engzell har fått det erkännande och den uppmärksamhet för sitt mod, som han är så värd att få.
Tina Persson
Några frågor till Thérèse
Favoritfilm: Jag har många, men om jag måste välja så blir det två 🙂 Kramer vs Kramer och When Harry met Sally.
Favoritminne från inspelningen av Den svenska länken: När vi spelade in scenen som gestaltar när de danska judarna kommer med båtar över sundet och tas emot av svenskarna vid stranden. Den är inspelad i Åhus och det var en sann glädje att filma på hemmaplan, i en miljö jag själv vuxit upp i och älskar. Det var en fantastiskt fin dag och kväll, vi filmade i maj, så länge vi kunde innan mörkret la sig vid 22-tiden och en sann fröjd att jobba med alla underbara statister som var med och ett härligt team bakom.
Favoritskådespelare: Alla som är med i Den Svenska Länken, de var helt underbara, samt några till.
Tre smultronställen i Kristianstad: Regionmuseet besöker jag ofta och gärna. Lillö, älskar naturen där. Stadsbiblioteket, där har jag tillbringat en stor del av min uppväxt.