Jag sitter på Home Hotel Christian IV i deras mysiga, nyrenoverade lounge och skriver denna krönika. Här är det alltid så skön stämning och jag älskar att sitta och jobba här en gång i veckan. Sedan ett tag tillbaka gör jag det tillsammans med Martina, som driver restaurang La Bottega del Gusto inne i stan. Mycket roligare än att sitta hemma, tycker vi båda. Och så har vi ju sååå kul tillsammans.
Just den här dagen ser vi två personer som står i receptionen för att checka ut. De klagar på att det inte finns någonting att göra i Kristianstad och inte finns det några restauranger heller…! Martina och jag blir nyfikna och kan inte låta bli att lyssna. Den härliga tjejen i receptionen protesterar och säger att det faktiskt finns massor av restauranger. ”Jasså, var då…?” undrar det sura paret.
Jag vänder mig mot Martina och viskar: ”Titta på dem, tycker du att de ser lyckliga ut?”. Svaret är givetvis ”NEJ”. Människor som bara gnäller är ju sällan lyckliga, så enkelt är det. Och på temat att det inte finns något att göra här och att det inte finns några restauranger så berättade Chrille på restaurang Bar-B-Ko i stan att de inför att Mello skulle komma till Kristianstad hade 170 bokade gäster och 160 personer på väntelistan.
Martina berättade också att de på La Bottega del Gusto, under kvällen när Björn Gustafsson gästade vår härliga stad, var helt fullbokade hela kvällen och hade 130 ”stackare” på väntelistan, som inte kom in. Så kom inte och säg att Kristianstad är tråkig!
På temat Mello så genomförde jag och min sambo ett helt underbart ”prank” på några vänner just den dagen det var Mello i Kristianstad. Vi hade sedan länge bjudit hem dem på middag denna lördag, innan vi visste att Mello skulle komma till stan. Två av vännerna är heeelt besatta av Mello och när vi hörde att det var samma dag som vår middag, insåg vi att de skulle vara väldigt besvikna över att inte kunna gå dit.
Så vi gjorde såhär: köpte biljetter till oss alla och bokade bord i Stjärnrestaurangen (det fanns exakt sex platser kvar, vilket passade oss perfekt! Tack Henrik och Linda Fröberg). Vi började hemma hos oss med en ”Alla Hjärtans Dag-drink” som min sambo hade skapat – det var ju också Alla Hjärtans Dag och vi hade påbjudit detta som tema för vår kväll. Gästerna kom och vi sa att vi skulle köra catering istället för att laga mat och att maten skulle komma kl 17.45. Bordet var dukat och ljusen tända.
Det gjorde den inte, men det gjorde taxin. Fatta hur chockade vännerna var! Kvällen blev en total succé, som avslutades på Grisen & Draken inne i stan där Kevin Lehnberg (numera inte bara känd som en duktig sångare och frisör på Headon utan även som deltagare i ”Farmen”) underhöll med att sjunga de största Mello-hitsen genom åren. Som sagt, det finns ju ingenting att göra i Kristianstad. Eller hur..?
Ibland lämnar man ändå stan och häromveckan var vi i Göteborg för att se musikalen Moulin Rouge. Vi gick på eftermiddagsföreställningen och på kvällen var vi på en mysig restaurang med fantastisk personal och jättegod mat. Självklart gav vi personalen det beröm de förtjänade och de blev så glada. Vår servitris sa att det är så sällan någon säger så snälla saker så ”detta är något vi kommer att komma ihåg i flera månader, ja, kanske till och med år…”.
Och egentligen vet vi ju det – goda minnen är långa. Låt oss tillsammans skapa flera sådana, eller vad säger ni?
Ett väldigt skojigt minne har vi från en kväll på Roxy Bio. Bortsett från hur trevligt det är att sitta där och äta, mysa och titta på film så händer det ibland saker som är snudd på oförglömliga. Just den här kvällen satt vi bredvid ett par på raden högst upp. Någonstans i mitten av första ”halvlek” (de har ju alltid en liten paus mitt i filmen) upptäcker vi att paret har tagit av sig skor och strumpor och sitter med fötterna på ryggstöden på stolarna framför dem, som tackochlov var tomma.
I pausen kunde vi liksom inte låta bli att notera detta och även konstatera att det ju var tur att deras fötter inte luktade illa. Deras svar är obetalbart: ”Nej, luktar illa gör de inte men det hemska är att det svider i ögonen”.
Den kommentaren var faktiskt bättre än filmen vi såg just den här kvällen…
Åsa Scharin